Maskulinitet, normer och hur skadligt det kan vara.
Oct 30, 2023
Viktor Svensson
Vad är det egentligen som definierar en "riktig man"?
När jag har gått igenom min egen resa av att försöka leva upp till denna stereotyp, har jag insett hur skadligt det kan vara för både självkänslan och min mental hälsa. I denna episod delar jag med mig av mina reflektioner om styrkan i sårbarhet och hur vi kan utmana traditionella normer för maskulinitet.
Men det handlar inte bara om att ifrågasätta normer - det handlar också om att bygga djupare relationer med varandra. Jag vill uppmuntra er att våga öppna upp, att berätta om era känslor, och att vara snälla mot er själva och varandra.
Så låt oss utforska tillsammans vad det verkligen innebär att vara en man.
Vad är det egentligen som definierar en "riktig man"?
När jag har gått igenom min egen resa av att försöka leva upp till denna stereotyp, har jag insett hur skadligt det kan vara för både självkänslan och min mental hälsa. I denna episod delar jag med mig av mina reflektioner om styrkan i sårbarhet och hur vi kan utmana traditionella normer för maskulinitet.
Men det handlar inte bara om att ifrågasätta normer - det handlar också om att bygga djupare relationer med varandra. Jag vill uppmuntra er att våga öppna upp, att berätta om era känslor, och att vara snälla mot er själva och varandra.
Så låt oss utforska tillsammans vad det verkligen innebär att vara en man.
Du lyssnar på podden som vill visa en annan sida av mig och samtidigt en annan sida av män, och mitt namn är Victor Södsson. Hej och välkommen till ett nytt avsnitt av Another Side of Me. Idag är reflektionen och tanken jag tänker på och vill prata om maskulinitet. Jag frågar mig själv för ett tag sen Vad är en riktig man för mig och vad är en riktig man för dig? Vad tänker du på och vem tänker du på och varför tänker du på den? Vad är det för mig? För mig har det också förändrats genom åren. Jag växte upp på 90-talet. Det är liksom storfilmer som Rambo och många Arnold Schwarzenegger filmer. Jag trodde på den klassiska stereotypen att en man ska vara stark, ha för sig i självsäker, aldrig vissa svaghet eller framförallt känslor. Den största vald är att en man får aldrig gråta, för då har det på något sätt förlorat. Vad jag trodde på Under uppväxten sa detta Omedvetet, belönat nästan. Jag minns ett tillfälle där jag glittäcklade på en grus bland under en hoppasmatch. Tränarna tog upp min hårdchef från en riktig man som glittäcklade på grus, och så var det blodiga hård.
Speaker 1:
Jag försökte leva upp till någon slags standard som jag inte satt eller förstod att jag hade medvetet. Det gick samtidigt aldrig nådan, för det fanns alltid någon bättre, större och starkare. Eftersom jag aldrig kunde uppnå det jag inte visste att jag skulle uppnå, så ledde det en väldigt stor impastrosyndrum och dålig självkänsla och självbild. Jag kände mig aldrig riktigt som en riktig man, och det skadade ju min mentala hälsa Omedvetet också. Jag var aldrig riktigt bra och manlig nog. Det fanns, som sagt, alltid någon som var större och starkare och bättre För att jag var en inom sitt hatäcken riktig man. Så lärde mig aldrig att uttrycka känslor.
Speaker 1:
Jag vill aldrig kommunicera om dem. Jag ville inte visa mig svag och gråta, så jag tillät mig själv sällan att gråta. Jag morde ju självklart inte bra av det, utan att ens vet om att jag inte morde bra av det. Jag tror, att den viktig reflektion att ha just om maskulinitet hjälper dig eller själv, och i mitt fall, och jag tror i många andas fall, så hjälper det mer än vad det hjälper faktiskt. Vad är maskulinitet för mig idag? Vad är en genom sitt tecken riktig man idag? Det särkaste någon kan visa mig eller göra, det är att visa sårbarhet.
Speaker 1:
Att våga visa sig sårbar är en sån enorm styrka i mina ögon. Varje gång jag har gjort det och pratat med någon, så har jag oftast fått kommentarerna. Men så är jag också känt. Ja, men exakt som du säger, så upplever jag det också.
Speaker 1:
Istället för massa hån, som jag trodde att jag skulle få, eller någon spyr i kommentar, så märkte jag att många andra tänker likadant om vissa saker. Som du kanske har förstått, så är det i stort sett motsatt en till vad det var när jag var ung. Så en man för mig visar känslor och pratar om känslor, och en man kan vara stark och svag, kan vara en vanlig människa i stort sett. En riktig man bryter också normer i frågan, så att de varför de ens finns där, och en man försöker eller är bekväm med sig själv. Så det jag vill visa med det här avsnittet är egentligen en annan sida av män och mig då, som jag vet, kommer hjälpa någon av er där ute, för jag vet, att en sida alla har egentligen, hur mycket man än puskar undan den, som jag gjorde 90 % av mitt liv.
Speaker 1:
Men om du nu tänker tvärtom, att en riktig man är den klassiska stereotypen, skulle man inte kunna utmana den fråganställningen och tankesättet genom att säga Är du inte inom sitt tatack? en man? nog att prova motsatsen? Men jag minns, när jag började försöka prata om känslor och uttrycka dem och prata om dem framför allt, så var jag fortfarande plumpig i de diskussionerna.
Speaker 1:
Jag kände mig som ett litet barnast annars, som jag aldrig har gjort det. Men när personen jag pratade med kunde förklara vad hennes kände och varför och hur det uppstod, så kanske jag mer var i början. Bara, jag är ledsen idag. Jag är trött, men sen kanske blir jag nämligen ledsen för det här hände. Jag är glad för att det här hände och det här påverkar mig idag. Så att vara beredd att säga att jag kommer vara plumpig i de här diskussionen i början, men jag vill lära mig och ha väldigt mycket tålamod. För min del var det att lära sig detta från början, vilket var väldigt svårt och är fortfarande svårt för mig.
Speaker 1:
Jag märkte på mig själv att jag mår bättre och har pratat om känslor. Det är något otroligt vackert och otroligt manligt att möta någon innanför alla de här muren eller utanför de här muren, att se personen och våga visa hela sitt. Ja, det är otroligt vackert i mina ögon Och på så sätt så har jag fått djupare och finare relationer med alla i min närhet. Jag hade väldigt problem att säga jag älskar dig till mina vänner eller min familj, till och med Och det är någonting i ångrar och djup när mamma hade gått bort och jag inte sa det mer.
Speaker 1:
Så jag sa det otroligt mycket till min kärafar och andra i mina heter För att bli mer bekvämare. Och det är ju mer konstigt att känna sig obekväm med att säga att du älskar någon du verkligen älskar. Ärna att faktiskt göra det, att vara bekvämare, vilket är så jäkla konstigt i mina ögon egentligen. Och det är någonting fint att säga det till sina vänner också, utan att ha druggit massa, ädra öl och sprit, allt, bara säga du fan, vad jag tycker om dig. Jag älskar faktiskt dig.
Speaker 1:
Du är en sån jäkla fin vän. Och mitt fall då, för jag har ju likadana att vad menar du? Varför säger du det här, om man får beredd att möta den obekvämheten? för jag själv kämtar Och bara nej, jag vill bara säga hur mycket du betyder för mig, för du gör du, du är en fin vän. Och alla vänner som lyssnar där ute, jag älskar dig. Ni är otroligt fina vänner Och nu kan ni bli generade, vart ni är. Men jag menar det med hela mitt hjärta. Men det jag vill komma tillbaka till är att när man börjar prata om sin känsla och vågar öppna upp sig och vågar allt det här, så får man i alla fall i mitt fall, djupare relationer med dem i din närhet, vilket är otroligt fint och manligt. Så reflektera vad är en riktig man för dig och varför? Tack så mycket för att du tog i tiden att lyssna. Jag ville bara säga tack för att ni lyssnade, och glöm inte av att vara snälla mot dig själva och vara snälla mot andra.
